Varukorg
{{item.CourseTitle}}
Pris: {{item.ItemPriceExVatFormatted}} {{item.Currency}}
År 2025 kommer mänsklighetens samlade data att nå 175 zettabyte. Samtidigt indikerar cybersäkerhetsstatistik att det förekommer 2 200 cyberattacker per dag, med en cyberattack som sker var 39:e sekund i genomsnitt. I USA kostar ett dataintrång i genomsnitt 9,44 miljoner dollar, och cyberbrottslighet förutspås kosta 8 biljoner dollar år 2023.
I takt med att data blir allt mer central för modern affärsverksamhet, blir behovet av att skydda dess integritet och konfidentialitet mer och mer påträngande för varje dag. I det här blogginlägget granskar vi kommunikation och nätverkssäkerhet Essentials utifrån CISSP:s fjärde domän, som fokuserar på dessa koncept.
Denna domän fungerar som en hörnsten för cybersäkerhetsproffs, och omfattar viktiga principer och strategier för att stärka den digitala infrastrukturen mot en myriad av hot. Från att förstå säkra protokoll till att implementera avancerade säkerhetsåtgärder utforskar vi de grundläggande koncepten och praktiska tillämpningarna som ligger till grund för effektiv kommunikation och nätverkssäkerhet.
De grundläggande delarna av modernt företag – data och kommunikation – hotas alltmer av en mängd illvilliga aktörer och säkerhetssårbarheter. I dagens värld är konturerna av kommunikation och nätverkssäkerhet bland de mest kritiska slagfälten för experter på informationssäkerhet.
När mängden data som utbyts över nätverk fortsätter att öka, ökar också risken för skadlig avlyssning eller oavsiktlig avslöjande. I ett sådant scenario blir en förståelse för säker designprinciper och nätverkssäkerhet inte bara en försiktig åtgärd utan också en nödvändighet för att skydda värdefulla tillgångar.
Praxis med att övervaka trafik, utnyttja detektivkontroller och införa rigorösa säkerhetsverktyg för att upptäcka alla onormala aktiviteter är i centrum för en effektiv cyberförsvarsstrategi. Skiktade säkerhetsåtgärder syftar till att skydda ett företags informationssystem genom att omedelbart åtgärda sårbarheter och hantera korrigerande åtgärder vid intrång, vilket bevarar det oavbrutna flödet av affärsverksamhet.
Certified Information Systems Security Professional eller CISSP är en framstående certifiering som innebär en hög nivå av skicklighet och förståelse inom området informationssäkerhet.
Värdet av IT-proffs över hela världen, denna certifiering, tillhandahållen av International Information System Security Certification Consortium, känd som (ISC)², fungerar som en tydlig demonstration av en inpids avancerade förmågor inom cybersäkerhetsledarskap och praktisk erfarenhet. CISSP-certifierade inpider är erkända som skickliga på att navigera i de otaliga aspekterna av informationssäkerhetssektorn, inklusive skapandet, förvaltningen och styrningen av mycket säkra affärsmiljöer.
Domän 4 i CISSP-certifieringen, med fokus på kommunikation och nätverkssäkerhet, är ett allomfattande segment som fördjupar sig i mekanismer och strategier för att skydda ett företags kommunikationsväg och nätverksinfrastruktur.
Domän 4 är en central del av CISSP-provet eftersom det koncentrerar sig på nätverkssäkerhet – specifikt aspekter som säkra protokoll, nätverksenhetskonfigurationer och system som förstärker en organisations säkerhetsställning. Den omfattar nyckelmetoder för att bevara integriteten och tillgängligheten för kommunikation genom noggrann trafikhantering, inklusive både in- och utgående övervakning, tillsammans med upptäckt av skadliga aktiviteter i informationssystem.
CISSP-kandidater måste uppvisa skicklighet i att förstå och implementera nätverkssäkerhetsåtgärder och hantera de utmaningar som uppstår från nätverksbaserade hot.
Det sömlösa utbytet av information över ett nätverkslandskap är en viktig del av organisationens framgång. Detta innebär en utmaning för systemsäkerheten, eftersom de måste möjliggöra säker dataöverföring samtidigt som användarvänligheten bibehålls.
Säkerhetsgrunderna börjar med en förståelse för hur data säkras under överföring och hur slutpunkter kommunicerar säkert. Implementering av säkra designprinciper och utnyttjande av säkra kanaler för kommunikation utgör grunden på vilken förtroendet för den digitala infrastrukturen bygger. För att säkerställa att konfidentialitet och integritet inte äventyras kräver välinformerade åtgärder inför ständigt föränderliga hot som försöker utnyttja även de minsta säkerhetsluckor.
I hjärtat av att skydda informationssäkerhetslandskapet är en utmärkt nätverksdesign. Det är inte bara en fråga om att distribuera ett nätverk; snarare handlar det om att samvetsgrant konfigurera nätverksarkitekturer för att stödja och stärka det säkra utbytet av data.
Med början från inträngning av data till ett nätverk, genom att gå igenom de olika säkerhetskontrollpunkterna som brandväggsportar och switchar, enoch slutligen kulminerar vid sin avsedda destination, varje segment är noggrant skyddat.
Den strukturella integriteten hos ett nätverk är avgörande för dess förmåga att skydda en organisation från cyberhot. En genomtänkt design inkluderar robusta nätverkssäkerhetsåtgärder, strikt kontroll över dataflödet och proaktiva inspektionsmetoder.
Denna design tar itu med de potentiella riskerna förknippade med nätverksbaserade hot och använder effektiva isoleringsstrategier för att hantera, segregera och övervaka trafikflödet. Genom att skapa en arkitektur som stöder mikrosegmentering och implementerar endpoints med vaksamhet för tecken på kompromiss, kan organisationer avsevärt minska risken för ett omfattande intrång.
Kryptering står som spetsen för datasekretess och säkerhet. Denna transformativa process omvandlar sårbara data till ett säkert chiffer, vilket gör det oförståeligt för obehöriga parter.
Genom att kryptera känslig information innan den färdas över nätverk, kan organisationer effektivt maskera konfidentiell data från potentiella inkräktare, vilket säkerställer att dataintegriteten förblir kompromisslös även i händelse av avlyssning.
Utplaceringen av säkra kommunikationsprotokoll som SSL/TLS och IPSec är avgörande för att skydda överföringen av data. Dessa protokoll är som bepansrade kanaler genom vilka data färdas, och tillhandahåller robusta kryptering och autenticitetsåtgärder för att säkerställa att endast legitima parter kan komma åt och tolka kommunikationen.
Ett mångfacetterat förhållningssätt till nätverkssäkerhet ligger till grund för det starkaste försvaret.
Genom att omfamna segmentering, processen att dela upp nätverket i säkra zoner, kan säkerhetsteam säkerställa att ett intrång i ett område inte nödvändigtvis innebär ett brott genomgående.
Principen om minsta privilegium begränsar åtkomsträttigheterna för användare, konton och datorprocesser till endast de som är väsentliga för deras legitima syfte, vilket minskar den potentiella skadan från incidenter.
Defense-in-depth innehåller redundanta defensiva åtgärder i fall en misslyckas eller en sårbarhet utnyttjas, vilket ger en omfattande rustning mot en mångfacetterad uppsättning av säkerhetshot.
Portar konfigurerade i promiskuöst läge tillåter övervakning av all nätverkstrafik. Även om detta kan vara oerhört fördelaktigt för nätverksanalyser och för driften av säkerhetsåtgärder som intrångsdetekteringssystem, kan det också innebära betydande risker om säkerhetskonfigurationer inte tillämpas korrekt eller om policyer som styr deras användning är slappa.
Intrångsdetekteringssystem (IDS) och intrångsskyddssystem (IPS) är centrala komponenter för att upprätthålla vaksam nätverkssäkerhet. Dessa system fungerar som sofistikerade säkerhetsverktyg, ger realtidsinspektion och analys av trafik, vilket säkerställer tidig upptäckt av potentiellt skadliga aktiviteter. Genom att göra det förser de ett säkerhetsteam med handlingsbara insikter för att implementera korrigerande åtgärder snabbt och effektivt.
Utgående övervakning är processen att spåra och analysera data som lämnar ett nätverk eller system, vilket hjälper till att identifiera obehörig eller skadlig utgående trafik. Den granskar utgående digital kommunikation för att förhindra obehörig överföring av känslig information utanför nätverket.
Utgående övervakning är en viktig säkerhetspraxis i det obevekliga försöket att blockera alla försök till dataexfiltrering. Utgående filtrering och övervakning tillåter säkerhetsteam att säkerställa att flödet av utgående data överensstämmer med säkerhetspolicyer, vilket förhindrar att känslig information når greppet om skadliga externa enheter.
Effektiva system för åtkomstkontroll bygger på principerna att tillåta eller neka åtkomstbehörigheter till nätverksresurser. Vid implementering av en tillåtelselista, även känd som en vitlista, specificerar organisationer en godkänd uppsättning användare, IP-adresser eller applikationer som beviljas åtkomst till nätverksresurser. Däremot specificerar en nekningslista, tidigare kallad en svartlista, otillåtna enheter, vilket effektivt blockerar dem från att utföra vissa åtgärder eller komma åt specifika nätverksområden.
Vitlistning och svartlistning representerar två fundamentalt olika, men kompletterande, tillvägagångssätt för säkerhetskontroller inom en nätverksdomän. Vitlistning, genom att endast tillåta granskad och godkänd programvara eller IP-adresser, minimerar risken för skadlig programvara eller olaglig åtkomst. Svartlistning, å andra sidan, bekämpar kända hot genom att förbjudaidentifierade skadlig eller oönskad programvara, adresser eller domäner, som fungerar som ett avgörande lager av säkerhet mot erkända faror.
Utnyttjandet av sandlådeteknik är en hörnsten i cybersäkerhetsförsvarsmekanismer. Sandlådor fungerar som säkra, isolerade testmiljöer där opålitliga program eller kod kan köras på ett säkert sätt, utan risk för att kontaminera eller orsaka skada på värdsystemet eller nätverket. Denna säkra testplats är ovärderlig när man utforskar funktionen hos okända eller potentiellt farliga program, och levererar ett definitivt lager av isolering mot den förödelse som kan orsakas av skadlig programvara.
Responsteam för cybersäkerhetsincidenter är mycket beroende av varningssystem för att hålla koll på potentiella säkerhetsöverträdelser. En hierarki av varningsstatusar gör det möjligt för svarande att bedöma hur allvarliga hoten är och vidta lämpliga åtgärder i tid. Från passiv övervakning till aktivt intrångsförebyggande och eventuellt verkställande av korrigerande åtgärder, varningsstatus styr reaktionsstrategin, vilket säkerställer att varje identifierat hot åtgärdas med en lämplig nivå av uppmärksamhet och resurser.
Honeypots och honeynets, som representerar enstaka system eller nätverk av bedrägliga lockbeten, fungerar som bete för digitala inkräktare. Dessa cybersäkerhetsmekanismer är designade för att efterlikna sårbara system för att attrahera och avleda angripare, och fungerar som ett tidig varningsverktyg för att upptäcka obehöriga åtkomstförsök och studera beteendet hos potentiella hot.
Denna form av proaktivt försvar gör det möjligt för säkerhetspersonal att samla in kritisk information om attackmetoder och motståndares taktik, vilket förbättrar övergripande säkerhetsåtgärder och beredskap.
Trådlös säkerhet presenterar sin egen unika uppsättning utmaningar, som skiljer sig från trådbundna säkerhetsprotokoll på grund av dess överföringsmediums natur. Med spridningen av trådlös kommunikation har behovet av robusta säkerhetsprotokoll och stränga åtkomstkontroller förstorats.
Frånvaron av fysiska anslutningar i trådlösa nätverk kräver extra skyddslager för att motverka obehörig åtkomst och för att skydda mot risker som är unika för dessa miljöer, såsom avlyssning och trafikavlyssning.
Tillkomsten av cloud computing och virtualisering har inlett en ny tidsålder av nätverksarkitektur och, med den, en ny samling säkerhetsproblem. Molntjänster och virtualiserade miljöer är komplexa och dynamiska system som kräver vaksamma säkerhetsåtgärder. Dessa åtgärder inkluderar att behålla kontroll över miljöer med flera hyresgäster, säkerställa korrekt segmentering och implementera protokoll som inte bara adresserar datalagring utan även dataöverföring och fjärråtkomst.
Den exponentiella ökningen av distansarbete har exponentiellt utökat ytan för potentiella cyberattacker. Säkerhet för fjärråtkomst blir därför ett stort problem och tvingar organisationer att stärka sina policyer och tekniker för fjärråtkomst. Genom att använda säkra, krypterade kanaler för fjärråtkomst – vid sidan av rigorös slutpunktssäkerhet och noggrann övervakning av fjärranslutningar – kan företag skydda sina digitala tillgångar mot obehörig åtkomst och utnyttjande.
Medvetenhet om vanliga nätverksbaserade attackvektorer, såsom Denial-of-Service (DoS), Distributed Denial-of-Service (DDoS), Man-In-The-Middle (MITM) och nätfiske, är avgörande för säkerhetspersonal med uppdrag med att skydda nätverkets integritet. Varje typ av attack kommer med sin egen uppsättning indikatorer, och det är genom noggrann observation och inspektion som potentiella överträdelser kan förutses och förhindras.
En mångfacetterad verktygslåda är avgörande för att skapa ett motståndskraftigt nätverk som kan avleda cyberhot. Implementera toppmoderna säkerhetsverktyg som IDS, IPS, speglar, SPAN-portar och finslipa åtgärder för att upptäcka och förebygga hotn ligga bakom en solid säkerhetsställning. Dessa verktyg kräver dessutom ständiga uppdateringar för att anpassa sig till nya hot, vilket förstärker det faktum att säkerheten inte är en statisk strävan utan en kontinuerlig sådan, som kräver obeveklig vaksamhet och progressiva förbättringar.
Konsekvens i tillämpningen av systemuppdateringar och säkerhetskorrigeringar är avgörande för ett nätverks motstånd mot sårbarheter. Uppdateringar förkroppsligar den föränderliga karaktären hos säkerhetslandskapet, och introducerar viktiga försvar mot nyupptäckta exploateringar och säkerhetsbrister. Rutinmässiga mjukvaruuppdateringar, tillsammans med förfining av säkerhetsprotokoll och rutiner, är grundläggande för den pågående processen att skydda nätverkets integritet mot den myriad av cyberhot som dyker upp dagligen.
Domän 4 i CISSP-certifieringen är en nyckel för att förstå kommunikationens och nätverkssäkerhetens mångfacetterade natur. För proffs inom informationssäkerhet är ett djupt grepp om den här domänen inte bara en fråga om att klara ett prov utan är också en inneboende roll i att skapa och underhålla motståndskraftiga digitala miljöer.
Organisationer förväntar sig och kräver att deras cybersäkerhetsledare besitter den expertis och erfarenhet som krävs för att avleda och motverka nätverksbaserade hot med precision och tillförsikt. Det är inom denna domän som de kompetenser som krävs för att skydda en enhets mest kritiska tillgångar – kommunikationens livsnerv – undersöks och förstärks.
CISSP Domain 4 täcker många ämnen inklusive nätverkssäkerhet, säkra nätverksarkitekturer, kommunikationsprotokoll och sätten att förhindra och svara på nätverksbaserade hot.
Kommunikationssäkerhet är avgörande i CISSP-certifieringen eftersom den visar en inpids förmåga att skydda överföringen av data över nätverk, upprätthålla konfidentialitet och förhindra dataintrång.
Nätverkssäkerhet spelar en central roll genom att etablera kontroller som förhindrar obehörig åtkomst till data, minskar risken för cyberattacker och säkerställer säker drift av informationssystem.
Hot inkluderar bland annat skadlig programvara, nätfiske, Man-In-The-Middle (MITM)-attacker, DoS/DDoS-attacker och obehöriga åtkomstförsök.
Bästa metoder inkluderar regelbundna systemuppdateringar, användning av kryptering, nätverkssegmentering, strikta åtkomstkontroller, implementering av IDS/IPS och kontinuerlig övervakning av nätverkstrafik.
Få obegränsad tillgång till ALLA LIVE instruktörsledda säkerhetskurser du vill ha - allt till priset av mindre än en kurs.